Är jag bara vanlig? Är det dåligt?

vanligt vanligt vanligt. Vad är det som bestämmer när något är vanligt eller någon helt plötsligt är bara vanlig? Fy vad tråkigt, vem vill vara vanlig? Så mycket handlar om att man ska stå ut från mängden, visa hur ovanlig man är.

Ordboken berättar:

[vanlig]: förekommer ofta, alldaglig och föga märkvärdig

[vanlighet]: det att vara vanlig

Näe. Jag tycker det är rätt skönt att vara vanlig, en del i den stora massan, samtidigt som jag strävar efter att bli något mer. Men om jag blir det, vill jag fortfarande vara vanlig, inte göra mig märkvärdig. Alla är egentligen ovanliga eftersom att ingen människa är den andra lik, men vi har vanor och mönster som vi alla följer som gör oss till den enade folkgruppen; vanliga människor. Även de som vanligtvis syns på TV eller i andra medier. De är egentligen precis lika vanliga som alla vi andra, men det de gör i sitt yrke syns på en nationell eller internaitonell basis.

Jag sommarjobbar för tillfället på Falköpings lokaltidning som reporter och fotograf med ungefär 15 000 prenumeranter. Bara på de tre veckor jag har varit här har jag mycket tydligt märkt att människor vet vem jag är för de har sett mitt namn, mina texter och mina bilder i tidningen som kommer sex dagar i veckan. Helt plötsligt exponeras jag i mitt vardagsliv. Det gör mig inte mindre vanlig än vad jag var innan. Det är bara det att nu kan människor läsa mina tankar och texter, de kan se hur jag ser en bild (en bild är alltid taget ur fotografens synvinkel och är egentligen aldrig objektiv, bilden skapas utefter hur fotografen väljer att göra den).

Lika mycket som det här är min vanliga vardag har de nationella och internationella stjärnorna den här jobbvardagen. Människor kan se dem i sitt arbete och dömer dem efter vad de gör, en skådespelare som spelar ond uppfattar man till exempel ofta som elak.

Dessa stjärnor exponeras också personligt till vardags, vilket allt som oftast inte är önskat från deras sida. Jag förstår dem. Inte som i att det är min vardag utan jag förstår att man vill kunna leva ett vanligt liv i stillhet utan att någon annan ser, göra allt som alla människor gör och inte behöva vara jagad av människor som vill tjäna pengar på att sprida falska ELLER sanna rykten om ens privatliv.

Jag tror alla har ett "yrkesliv" och ett privatliv. Alla har olika masker för olika tillfällen. Bara för att man har det betyder inte det att man ljuger om vem man är eller att man försöker ge en annan bild av sig själv. Men man agerar på olika sätt i samma situation beroende på om man är på jobbet eller hemma. Det kan bero på att man har chefsansvar för andra människor eller att man vill vara professionell. Hemma kan man lägga de strama maskerna åt sidan och kunna vara sig själv helt fullt ut med vanliga och vardagliga krav. Man får vara precis så vanlig som man faktiskt är. Som vi alla är.

Meningen av positivt?

Kring bordet hemma hos Mats mamma, underbara Tina, uppstod i lördags en intressant diskussion om vad innebörden av positivt egentligen är. Jag antar att det måste stå i relation till handlingen och förändras med den.

Men till exempel om man testar sig för någon sjukdom säger de att provresultatet är positivt om man bär på den befarade sjukdomen. Men det är ju inte alls särskilt positivt för personen som får meddelandet, snarare otroligt mycket negativt. Vi kom fram till att när något är positivt är det ett jakande svar eller någonting som kommer med förändring mot hur det var tidigare.

Jag fick ju till exempel positiva svar från skolorna jag sökte i form av att de antog mig som elev vid deras skolor. Då menar jag positivt på ett fackligt sätt inte som i att jag tyckte det var positivt att de antog mig.

Matematik kan vara positivt. Då vet jag inte riktigt hur man kan jämföra det med verkligheten för jag var galet dålig på matte i gymnasiet och nu är det fem år sedan jag senast hade en mattelektion. Men om jag minns rätt och om Wikipedia talar sanning är ett tal positivt när det helt enkelt inte har ett minustecken framför sig då det i sig är negativt. Så när det är på plussidan måste det betyda att det finns någonting där. Äsch, nu villade jag bort mig själv.

Såhär menar jag: Om någon testar sig för HIV och resultatet visar vara positiv betyder det "ja, du har HIV", om jag får ett positivt svar från antagningsprocessen betyder det "ja, du har kommit in" om jag får ett plustecken, som i sig är positivit, på ett rättat prov betyder det att jag "ja Hannah, jag ser att du förstår, bra gjort". Vad är det när något är positivt?

Jag skulle nog ändå säga att det helt enkelt är någonting som för oss framåt som gör att vi måste förändras och som driver oss. Blir jag sjuk vill jag bli frisk, blir jag antagen vill jag börja en ny utbildning. Båda dessa är exempel på när man är villig att offra mycket för att ta sig framåt, gå igenom en period som är omtumlande och lärorik och komma ut ur den som en rikare, bättre och förändrad människa.

Men det mest vardagliga för mig i fråga om när något är positivt är ändå min inställning till varje timme av varje dag. För mig är det hur viktigt som helst att se på människor från ett positivt perspektiv, det betyder att jag försöker se det bästa i dem, inte döma efter yttre omständigheter, helt enkelt att vara någon som ser dem för vilka de är. Det är meningen att den positiva attityden ska genomsyras av en omänsklig kärlek, av någonting större. Av agapekärleken. Den kärlek som inte kräver någonting tillbaka utan bara finns där. Jag strävar efter att ha den kärleken boende i mig automatiskt men det är svårt när man låter omständigheter påverka, därför är det viktigt för mig att skala bort allt som är runtomkring när jag träffar människor. Bara se personen jag utväxlar livet med i den stunden.

Min kärlek för människor är omättlig. Den måste vara det för att jag ska kunna leva som jag gör. Att se människor från en positiv synvinkel lyfter både dem och mig. Det kanske låter flummigt eller knäppt. Men att från början se på en person positivt resulterar mer ofta än sällan i att helhetsintrycket av personen blir mycket mer positivt än det blivit om personen först varit tvungen att få dig att se på den med kärlek.
Det påverkar dig själv fruktansvärt mycket också. Du blir gladare, tacksammare, klagar mindre och mindre stressad, i alla fall är det så för mig.

Att vara positivt inställd är bland det viktigaste man kan företa sig i hela livet.

Abstinensbesvär i kontorsstol med fingrar klistrade vid tangentbord

Ja. Nu är jag ungefär där jag inte vill hamna. Det är en och en halv timme tills jag slutar och jag får abstinensbesvär av att sitta still i den här kontorsstolen och bara trycka på en massa tangenter hela dagen.

Jag har träffat en underbar människa och pratat om resor och hennes liv som kurator och adopterad. Hennes hund var också den helt underbar. Men ibland är det synd att man inte bara kan liksom skriva en text i tanken som kommer ut svart på vitt i datorn. Jag klagar inte, tycker bara det hade vart skönt att vila fingrarna.

Hennes fantastiskt mysiga hund Moa

Snart bär tåget av mot Stockholm och Mats, om nu elfelet i Falköping löser sig innan det så att tågen börjar rulla igen. Stått still i ett par timmar.

Jag får väl se till att det inte händer igen genom att skriva en artikel om det.

TGIF

Bild från gårdagens superroliga jobb på jag åkte på bisonsafari ute på

Wrågården för att kolla på bland annat den här bjässens nya kalv.

Äntligen den dagen i veckan som är den enklaste, snabbaste och mest smärtfri på jobbet. Fredag.

Jag hatar att jag känner så. Jag vill inte vara en sådan som lever för helgen eller för ledig tid. Jag vill kunna ha lika trevligt och vara lika avslappnad på jobbet och vardagskvällarna som jag är när jag är ledig eller när det är helg. Jag har alltid försökt uppmuntra andra till det när jag märkt hur de räknar ner dagarna ända från söndag kväll eller på måndag morgon till att de blir lediga fredag eftermiddag. Jag tror inte heller det är sunt för oss.

Om man hela tiden går och längtar efter saker som ligger framöver tror jag att man glömmer att leva i det som är nu. På din lediga söndag kommer du redan längta efter nästa lördag och så går du bara hela veckan och väntar på att få göra vad du vill en hel dag; sova, äta, campa; you name it.

Jag vill inte vara så! Måste försöka glädja mig i mitt arbete och leva dagen fullt ut, tänk vad tråkigt om man bara går hem och lägger sig i soffan, gör en matlåda och lägger sig. Är det inte roligare då att försöka träffa vänner, umgås ha trevligt, göra lite nytta därhemma och sen sova glad, nöjd och trött?

Det tänker jag satsa på i alla fall.

Det regnar tonvis med litervis

Regnet vill inte riktigt sluta. Jag som hade tänkt fotografera modell idag. Suck. Jag får nog ringa miss modell och säga att antingen blir det blött med regn som tema eller ombokning.

Just nu känner jag hur en textrad i Fattaru's "Stadslaget" passar in så galet bra på det här hällregnet. "Börjar på hundra, sen ökar det" Gah. När man tror det regnar hårt, regnar det hårdare.

Jag som ska ut och kika på nyfödda bisonoxar idag, hur ska det gå? Jag ska inte bara kika, jag ska fota dem också. Ett riktigt kul och mysigt fotojobb så jag hoppas regnet håller upp lite eller att oxarna står i en box vilket är mycket otroligt.

Här är en bild på Anders Lundberg som fyllt 50, kommer från Falköping men har bott i Boston i tre år och jobbar som tennistränare där. Jag gillar den här bilden väldigt mycket, sjukt nöjd!

Gå inte i svenska klagomockasiner

Upptäckte i morse att jag under natten mottagit helt smärtfri "scarification" (man skär bort hud och ett ärr bildas). Lite coolt tyckte jag allt det var! Haha..
Livet är så sjukt gött. Man kan klaga på mycket här i världen, men om man istället tänkte på allt man har att tacka och vara tacksam för så skulle det nog för min del bli en hel del mindre klagande. Jag minns att när jag kom hem från min månad i Kenyas slum tyckte jag alla klagade på att mat, väder eller att vattnet i duschen var antingen för varmt eller kallt. Inte bara just det utan massa löjliga småsaker som egentligen inte gör någon skillnad. Det är verkligen lyxfrågor; att kunna välja vilken värme jag vill ha på vattnet eller hur varm maten ska vara. Och tänk att vi ändå har mage att klaga på vädret. Jag vet inte om jag mötte en enda människa i Kenya som klagade på vädret och då var ändå "det stora regnet" sent med över en månad.
Jag har, så som många gör när de kommer hem efter en omtumlande upplevelse, ändrat hur jag tänker men jag har fallit in i de vanliga svenska klagomåtten. Detta bekymrar mig djupt.

Jag vill vara en person som kan knipa käft när de flesta inte skulle ha sent till att låta den glappa. Jag vill vara någon som människor kan se upp till vad det gäller att vara glad, att vara ledare, att agera mänskligt i svåra situationer, att kunna leva ett liv som är billigt i drift, ja hela livsstilen. Jag vill inte vara en av de som följer strömmen, en som vänder kappan efter vinden.

Jag vill stå upp för mina åsikter och jag vill kunna argumentera för dem.

Jag vill verkligen visa att man inte måste vara en jobbig klagande liten bitch för att komma någonstans - man kan bli vad man vill bli med hårt arbete, mycket vilja och människor runt omkring sig som tror på en. Det där sista är ändå någonting jag fortfarande jobbar hårt med. Jag fotar mycket, jag gör det billigt men jag gör det bra. Människor uppmuntrar mig och får mig att fortsätta. Nu ska jag flytta till storstan [STHLM] och bredda mig som frilansare inom media genom att bli Livesändningsspecialist inom TV. Jag ser verkligen fram emot det året jag har framför mig i Stockholm. Hur som helst tror jag att jag på något sätt skulle kunna skapa någon form av karriär efter det året och komma igång ordentligt som egen företagare.

Det är min dröm, som jag jobbar mot och jag tänker inte stå vid sidan av och se den krossas.

Jag tänker testa mina vingar och försöka flyga.

Hannah/trorpåframtiden

Marina och Pontus bröllop

Har ju en dag full av redigering så kommer lite annat spännande från Marina och Pontus Waerns bröllop för två veckor sedan. Men vi får vänta tills brudparet valt bilder innan det blir av redigering på riktigt!

studentbilder

Så har man redigerat årets student klar!

Så sjukt uppmuntrande!

Jag fick just världens mest uppmuntrande samtal från min mormors (har aldrig träffat mormor) närmsta vännina när hon levde. Hon ringde liksom bara för att säga att hon klipper ut mina bilder för att hon gillar dem så mycket och önskar mig all välgång och följer min karriär med stor spänning. Jag blir verkligen rörd!

Jag ska också bli en uppmuntrande kvinna när jag blir äldre. Uppmuntra ungdomar är kanske det viktigaste man kan göra som äldre, om jag nu räknas som ungdom eller ej låter jag vara osagt.

Idag har jag ledigt från jobbet så det blir redigering av bilder på Mikaela Thordsson och sedan ska jag bada med ett gött gäng från kyrkan i den underbara solen!
Ikväll blir det fika med Maja Lööf och sedan utgår jag från att det blir lite The Mentalist och mer redigering av bilder!

Skrattmåsen Ebbe

Idag fotade jag lille Ebbe, en av mina bästa vänners systerson. Han var en av de skrattigaste små kryp som snart vandrar och just lärt sig säga mamma, på denna jord! Här är ett litet urval av bilderna. Tack för en mysig fotografering!

Änglagårdsfotograf

Så, gårdagens stora nyhet som jag var så hemlighetsfull om var alltså: Jag var fotograf för FT igår och fotade inspelningen och skådespelarna i den tredje filmen av Änglagård! Jättehäftigt, min nya idol är Sven Wollter. Han är tuffast i stan!

Här kommer ett gäng bilder från gårdagens presskonferens ute i Södra Vånga, läs tidningen (Falköpings Tidning) om du vill veta mer. Det var typ en av de bästa dagarna på hela året!

Kommentera vad du tycker om bilderna!

trädgårdskatt

Var ute på ett jobb igår med tidningen (där jag nu jobbar i fyra veckor framåt) och fotade en trädgård, så hittade jag en katt som låg på en stol, hur mysig som helst!

I morgon kväll uppdateras bloggen med MYCKET spännande bilder, bara så ni vet, håll ögonen öppna!

Photoshop CS5 arrived!

Sådärja. Kirrade nya Photoshop CS5 (inte extended version dock men HALLÅ, ÄNDÅ!!) gratis genom att vinna den där tävlingen i Italien i maj! Paketet har äntligen landat på min gata! Nu ska jag bara uppdatera mitt gamla operativsystem Tiger på mac'en till Snowleopard så jag kan använda detta fantastiska program! Sen när det är installerat och klart är det dags att börja redigera bröllopsbilder! Har hört om många fantastiska uppdateringar om CS5 så har många stora förväntningar.

Aboo. Jag har börjat kolla på en vampyrserie som heter True Blood. Alla ligger givetvis före mig och vet vad det är medans jag bara hört talas om det och tyckt det verkar lamt (vilket det delvis ÄR) men när nu Mats (!) frågade om jag ville se serien med honom blev jag sugen. Så nu försöker jag kolla ikapp tre säsonger tills jag flyttar upp till Stockholm i september!

För tillfället jobbar och sliter jag på Fredahls likkistfabrik (duvet sånna där kistor som man senare antingen kremerar eller jordsätter) i Åsarp. Jag jobbar med tillverkning av barnkistor och urnor och det är ett jobb med relativt stor omväxling för att vara industri och jag har världens skönaste arbetskompis, Erland 61 år gammal. Jag trivs ändå fett bra där men det ska bli skönt att sluta på fredag!

På måndag är det dags att börja på kära gamla Falköpingstidningen och springa runt med mina vackra kamera på stan och göra TIDNING av den här tidningen, lyfta den till nya höjder, gå från nivå till nivå genom att sätta in lite crazy nice ass snygga bilder. YEAH.

7340065000984 är ett gäng siffror som gillar att hänga tillsammans. Mats introducerade oss för varandra. Kärlek vid första ögonkastet. Jag lade vantarna på dem med en gång. De är coola, mycket coolare än jag. Jag vill vara där de är, hemma i Mats lägenhet.