24 juli 2009

Remarkable and stimulating

Fattar ni vilken fantastisk konsert jag var på häromdagen!?

Den här artikeln skrev jag efter det...

"Det blev både känslosamt och vackert när Trio Artis spelade allt från Wienklassicism till 1900-tal i St Olofs kyrka i torsdags kväll. De tre musikerna bildade sin ensemble årsskiftet mellan 2007 och 2008. Cellisten Frida Bromander från Tidaholm är välbekant då hon medverkat ett flertal tillfällen i Falköpings kyrkor. Frida Bromander, violinisten Joel Nyman och pianisten Magnus Fryklund träffades under gymnasietiden på Musikkonservatoriet i Falun. De är alla tre belönade med olika priser och stipendier.

Med stor inlevelse och skickliga fingrar som svepte över strängar och tangenter gjorde de kvällen oförglömlig för besökarna.
Känslor byggdes stegrande upp med musiken till en fantastisk extas och revs ner igen när den nått sin topp bara för att följas av ännu en stegring. Med ljuv musik plågades själen och längtade efter nästa topp. Tårarna gnagde hela tiden bakom ögonlocken och ibland var det omöjligt för mig att hålla dem kvar. Jag undslapp mig flera tårar längs kinderna ju längre kvällen led.

De framförde stycken från 1800- och1900-tal av bland annat Jules Massenets, Felix Mendelsshon och Joseph Haydn.
Trion var mycket samspelt och framförde musiken med mäktig dramatik. Man kan jämföra musiken med ett förhållande som växlar snabbt mellan dramatiska bråk och gränslöst passionerad kärlek.

Joel som rörde sig så mycket stolen tillät, Magnus som studsade på pianopallen när han tryckte ner pianots pedaler och Frida som stängde ögonen i känsliga partier bidrog alla till det mästerliga i musiken.

Cellist och pianist framförde Arvo Pärts "Spiegel im spiegel" från 1900-talet. Tunna svaga pianotoner accompanjerade cellon. När Frida växlade från ljust till dovt tog det tag i djupet av min själ och drabbade mig. Jag blev fångad i mina egna tankar medan musiken långsamt stegrades och föll tillbaka i oändlighet.
Mitt hjärta klappade och stannade upp när jag trodde hon dragit den sista tonen. Men lättade igen när dova toner så småningom följde, vilka stegrade och höjde sig upp över kyrkan mot himmelska höjder."

Hannahwords.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar