Jag träffade en vän jag inte sett sedan förra sommaren inatt. Jag märkte hur mycket man har förändrats detta året. Jag pratar på ett annat sätt, jag beter mig på ett annat sätt och jag bryr mig på ett annat sätt. Förutom allt det där så fotar jag på ett helt annat sätt.
Vi sågs i mörkret vid PA:s kundparkering. Det regnade och du hade paraflax. Ett rutigt (fast som en orienteringskarta). Där kom jag; förändrad. För det första är jag blond. Jag har dreads, piercing, töjning i örat och tatuering på foten. Inget av det hade jag förra sommaren.
Jag insåg i regnet, med ett paraply som knuffade mig i håret gåendes bredvid skinnkillen med Lennonglajor, att man kan förändras en del på ett år. Bara lite lite i taget och till slut är det ganska stor förändring. Men det var skönt att ändå känna att jag kunde släppa det som varit under dagen, jag kan vara den jag känner att jag är och jag kan må bra. Bara jag låter mig själv vara det. Ett bra sätt tycks vara att umgås med människor man vet tycker om en.
Ludde-kudde min vän. Tack för en renande och uppfriskande promenad i rasande regn!
Hannahwords
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar