13 december 2008

something happening inside


Dö. 

Det kan man uppenbarligen göra flera gånger. 
Min själ bleknar sakta. 

Det är som om.. när jag blir glad – blir du ledsen.. när du blir starkare – blir jag svagare.

Det är mitt hjärta du velar med. Det är mitt hjärta och mina känslor du sakta bryter ner. Det är mina tårar du tar slut på. Jag blir som ett barn som lämnas på dagis av pappa. Är det konstigt att man desperat vill hålla kvar vid något som får en att må bra.. Att försöka hålla det kvar för att man vet.. att om det försvinner ur mitt liv, kommer jag förlora mig i mig själv och drunkna i mina egna tårar. Är det konstigt att jag försöker få DIN uppmärksamhet genom att göra dumdristiga saker, när du inte ser mig om jag inte gör så? Jag önskar jag hade större självdisciplin men nu är jag som jag är. 

Ensam. Längtande. Döende.

1 kommentar:

  1. Du kanske borde satsa på att bli poet! Det var ju fint skrivet. Sorgligt, men fint

    SvaraRadera