ensam, naken.

en utvecklad skapelse.

ensam, naken.

 en skapelse.

Lucky shot?

Köpenhamn i våras. En lucky shot of a miserable situation 

bara 75% visdom kvar.

Bilder från Viebäck maj 2009, Modell: Knut Paxlind

Igår var jag i Falköping, staden som känns igen på koskitslukten, för att dra ut en visdomstand. Det var en mycket spännande procedur.. hur bra känns det när en tandläkare som heter Hossain ska in med vassa stålgrejer och långa skrämmande sprutor i käften på en liksom..? och så ska man ligga där och gapa.. frivilligt. 

Men Hossain var supertrevlig och sköterskan tröstade mig med en klappande hand nästan hela tiden när jag sa att jag tyckte det var jättejobbigt. 

Två fetingsprutor in i käften, trodde de skulle ut genom kinden där ett tag, den började bukta ut.. Sen höll jag på att svimma, men de gav mig tid att hämta andan igen.

"Trampa med fötterna, fortsätt, fortsätt"

Sen fortsatte det.. De bände och böjde och jag började må illa igen. Så de gav mig åter lite tid och sen mådde jag bättre

"GO - ta ut 'na" sa jag och så skratta dom :)

Då satt tanna typ löst och var bara att plocka ut med en tång. Plopp sa det och så var jag 25% mindre vis.

Effektiv tid tog det typ 15 minuter.. Det kändes nästan inget, bara lite spänningar i käken, men jag är ändå stolt över att jag klarade det utan att svimma! 

Nu är jag tillbaka i Göteborg, bedövningen gick ut efter sex timmar och värktabletten efter ytterligare sex. Hade en uns svårt att somna för det rann liksom blod ner i svalget hela tiden. Idag känns det lite svullet i hela högersidan av underkäken och jag har svårt att öppna munnen, men det är sånt som lägger sig :)

Jag har min trofé också. Jag fick tanden.

hannahwords

Sandra; min familj

Göteborg är jättebra. Jag trivs super här i stan och det är så pass litet för att vara en storstad att människor fortfarande "ser" varandra. Man liksom ändå kan känna sig lite hemma med hjälp av vänliga leenden på bussen eller vagnen när man är påväg hem till lägenheten.. 

Lägenheten ja. 

Alltså den börjar ordna upp sig, häromdagen fick vi vår grymt ofunktionella ungslucka iordning och fick ett par anslagstavlor, som jag målat svarta, upphängda i hallen med hjälp av vår Kentiga vaktmästare... A precis. Kent. Väggarna är beige men det är som svårt att ändra på. Orkar inte måla dom, alldeles för många. Eller.. asså jag har bara köpt skitpenslar så alla de skulle vara skalliga efter att ha målat alla dessa väggar; de tappar hår ganska så flitigt.. typ. Det är en stor tvåa och vi delar sovrum, jag och min familj; Sandra. Hon är bra.

Sandra, min familj, är också en sån där tönt, ni vet en sån som jag. Men tur är det väl då att tönt är det nya cool. Alla säger det. Vi bara fotar hela tiden. Eller snarare vi önskar att vi hade tillräckligt med inspiration att fota hela tiden. Okej, vi skulle egentligen vilja fota hela tiden. Det är vår familjs passion :) Vi är en riktig liten fotofamilj, Sandra och jag.

Idag är det fars dag. Pappa firade hemma hos farmor, och jag var inte där. I fredags fyllde min mamma år och jag hade glömt det. Pratade med pappa i telefon och han undrade om jag inte skulle säga grattis och jag undrade till vem.. Tydligen fyllde mamma år, ganska pinsamt. Förlåt mamma. Nästa år lovar jag att komma ihåg att du fyller nästan tre gånger min ålder. Lovar.

Nu är det jättesent och Sandras, min familjs, "Supersunday" (every Sunday) är över. Hon sitter bakom väggen och pillar på sin vackra iMac. Hon kanske knåpar ihop något att skriva på min Facebook. Ja förmodligen gör hon det. Vi borde sova. Det kommer väl, brukar falla sig naturligt, typ att man däckar på hallgolvet eller kurar ihop sig på fårskinnsmattan och liksom., slumrar in.

Men det är okej, vår familj är ledig imorgon. Så ska sova till fårskinnet (Ludde på IKEA) eller hallgolvet inte är så attraktivt längre. Anar att jag går upp då.. förmodligen, evetuellt och kanske.. Men man vet ju aldrig, speciellt inte sen jag fick in en 120-säng i sovrummet :)

hannahthoughts

Göteborgs kalla nätter. och en dikt.

Du är stormen i en vindstilla tanke

fångad under havets lugna yta

allt är ouppnåeligt, det jag är räcker inte

vattnet rusar, skriker, vägrar sluta ryta

hjärtat i mig vägrar ge upp det lilla hopp

som är det som åter gör mig svag

jag behöver bara sätta stopp

för flödande känslor i oändliga vattendrag

uppgiven under lungna stormande hav

blir ovissheten för stark och jag drabbas

står inte ut med de galopperande känslor allt gav

erkänner min svaghet och låter mig omfamnas

_____________________________________________

Skrevs förra veckan. Skönt att skriva lite dikter igen.

Japp, håller till hemma i mitt Göteborg, än en gång blivit utdragen från min lägenhet för att fota tillsammans med Gustav. Men jag förlåter honom för att ta mig ut i kylan. Jag slipper ju i alla fall betala bensinen :)

På onsdag ska jag operera ut en av mina visdomständer i underkäken.. Tycker det är jättejobbigt att tänka på alla sprutor och den timmen som jag ska spendera i tandläkarstolen. Men människan har överlevt värre antar jag. 

Hannahwords

Göteborg hitan och ditan

Mycket tjaffs om Göteborg nu i guess, men inte så superkonstigt det inte! Jag har nu officiellt börjat tala lika illa som dem... helt ärligt. Jag vet det är sorgligt, men ni från Falköping får väl komma hit och hälsa på så att jag i alla fall kan härma min egen dialekt igen! Saknar er vettni ;) 

I torsdags var jag på spelning på Sticky Fingers och fotade på Wrestling with angels, som var helt sjukt bra liveband - lika bra live som inspelat! 

Var där med denna knasbollen (Gustav):

Hade ett grymt möte i fredags på ungdomssamlingen och jag t.o.m bakade en kaka till det haha.. Den blev omtyckt *chockad*! 

I helgen har jag varit en nattuggla och fotat nattbilder med en polare som fått köra runt på mig haha. Sen blev min syrra sjuk och hon hade två biljetter till Frölunda - Skellefteå igår som jag fick så jag gick på hockey i Götet för första gången, änna synd att det var fel lag som spelade, men det var en grymt bra match faktiskt :) Hockey uppskattas alltid - speciellt när den är gratis!

hannahwords