Har vart ganska oproduktiv dag.. Men nu har jag suttit med lite bilder till pingst.se från in underbara kyrka Gilead!! Ska äta mat och masa mig till jutsuträningen sen :)

Hannahproducts

Lever, fotar, tränar.

En hel del på gång nu. Visdomstanden är ute och värken börjar släppa. En vecka sedan jag tog ut den idag. Har gått på smärtstillande hela tiden men försöker vänja av mig nu. Det gör ont, men kanske bara är för att jag lurar mig själv..

På torsdag nästa vecka ska jag flyga till Umeå och sedan ta bussen till Robertsfors där jag ska stå med Elin Ling från teamet i en monter för Testa Mission (min bibelskola) på deras ungdomskonferens; Mission Possible. Jag har gjort förslaget till vår roll-up, såhär ser den ut :)

Har bestämt mig för att lägga bort alla känslor jag har som är starkare än vänskap för en kille som är en god vän. Han vet om det också så det känns bra. Men jag tror hursomhelst jag skulle må mycket bättre av att inte känna mig bunden i onödiga känslor just nu. Gud får ta hand om det så blir det bra :)

För tillfället har jag fått Ju-jutsunojja! Jag har tränat minst tre gånger i veckan två och en halv vecka nu och det är så sjukt roligt med justu. På lördag ska jag fota en tävling här i Göteborg åt klubben, min klubb.. Shindo heter den. Supertrevliga människor, jag hoppas jag blir kvar hela terminen för det är sjukt go träning och den passar mig väldigt bra!

Hannahträningsnarkoman

amazing sunday @ Gilead!

Pastor Anders Olsson

The great worshipteam

Worshipsinger Daniela

Sunday! Today started with an amazing meeting in church and afterwards Mirey, Daniel and I cooked dinner together and watched 'Friends'. 

The evening ended up in a meeting with my old friend Filip, cards and 'Friends'. 

Now Filip's not here and I'm all alone with wonderful 'Friends'. Pictures from my church where I work, Gilead! 

Today I am in all this pain from the workout yesterday, i wonder how it'll be tomorrow when it's time for some more jujutsu, hey! Maverick is coming too!

Hannahpain

jujutsu like forever.

Tränade Jujustu för fjärde gången idag. Jag trivs verkligen otroligt bra med den här sporten. Körde till och med ett dubbelpass från 12.30 till 15.00 så jag är helt fullkomligt slut i armarna. Vi får se hur det går att spela biljard med alla grabbar jag måste vara bättre än ikväll på biljardpalatset, kommer inte ens kunna lyfta kön, och lyckas jag mot alla odds få upp den på bordet lär jag kollapsa där!

Har också vart nere i Gileads Second Hand butik idag och fotat lite.

Livet är ganska lätt just nu med nya grejer som händer och massa nya vänner. Vi hade ett otroligt bra ungdomsmöte igår kväll, det bästa vi haft hittills sen vi började som ledare i september tycker jag! Otroligt bra, Mie Åkesson säger jag bara. Vilken predikant.

Hannahdead

Jujutsuskadad

Jag är en stolt person, extra stolt är jag för att när jag säger att jag ska hitta på något knäppt så gör jag faktiskt det. Som igår kväll. 

Jag var med Ann-Sofie och Daniel på jujutsu. Det var i och försig mer utav en karatelektion för tränaren är egentligen karatetränare. Men jag hade nästan olagligt kul. Lärde mig hur jag kan avväpna någon med kniv eller pistol, knäcka armbågar och annat användbart. Men framför allt; nu kan jag lägga bandsågen på hyllan. 

Utmaningen var att med hjälp av ett slag med armbågen knäcka en 2,5 centimeter tjock träbit (fur). Ann-Sofie som kanske är tuffast i världen provade lite löst några gånger och sedan satte hon den! Jag fattade ingenting. Träbiten delades längs med fibrerna. Helknäppt var det. Vi som är vanliga människor skulle vi kunna göra något sådant?

Hon klarade det hursomhelst och jag vågade knappt prova, men tränaren tvingade mig att försöka. Det som var jobbigt var att hela gruppen av tränande stod runtomkring och såg på mina tafatta försök att knäcka denna fasansfulla piece of tree. 

Men efter ett tag kopplade jag bort publiken och koncentrerade mig. Lars (tränaren) hjälpte mig hela tiden, uppmuntrade och peppade. när jag började få sår på armen för att jag slog fel. 

Lars sa att jag skulle får ont imorn om jag fortsatte. Pucko tänkte jag, ser han inte att det redan kommer vara riktigt obekvämt i morgon? Klart jag ska fortsätta.

PANG. 

Den gick av på mitten och jag fick ta emot den glömda publikens jubel och en överrumplad tränares min och innerliga glädje är ett oförglömligt uttryck. En ny fruktansvärt skön och stolt känsla vällde upp inom mig och överskyler all smärta som jag nu har i armen. Det hela slutade i ett underbart varmt bad under tiden som jag såg en film. Underbara kväll.

Hannahwords